Lär känna siffrorna bakom ett välmående hästfoder
Hur mycket grovfoder får hästen egentligen i sig när balen innehåller olika mycket vatten? Och räcker näringen till för den häst som går i lätt träning, eller behövs ett kraftfoder vid sidan av? En grovfoderanalys ger svaren, men bara om siffrorna läses i rätt ordning och jämförs på rätt sätt. För en trygg foderstat är analysen därför ett bättre verktyg än gissningar, standardvärden och råd som inte tar hänsyn till just ditt foderparti.
Det är vanligt att fastna vid ett enda värde, till exempel energin eller proteinhalten. Då missas helheten. Torrsubstansen avgör hur många kilo som faktiskt behöver vägas upp, medan omsättbar energi och smältbart råprotein visar hur fodret passar hästens behov. En komplett analys kan dessutom minska onödiga kostnader för tillskott och kraftfoder. Vill du fördjupa dig i hur en analys läses kan du även ta del av denna guide till grovfoderanalys. Rätt beräkning minskar också risken för överutfodring, obalanser och magproblem.
Torrsubstansen bestämmer vikten i foderpåsen
Torrsubstans, ofta förkortat TS, är den del av fodret som återstår när vattnet har räknats bort. I torrsubstansen finns fibrer, protein, energi, mineraler och andra näringsämnen. Hö har vanligtvis hög TS-halt, medan hösilage och ensilage innehåller mer vatten. Därför kan två foderstater med samma vikt på vågen ge hästen helt olika mängd näring och fibrer.
Som praktiskt riktmärke behöver hästen minst omkring 1 till 1,5 kilogram torrsubstans från grovfoder per 100 kilogram kroppsvikt och dygn. Den lägre nivån ska inte automatiskt ses som ett mål. Hästens naturliga ätbeteende bygger på många timmar av grovfoderintag, och tillräcklig mängd stråfoder är viktig för både tuggtid och mag-tarmkanalens funktion. Den exakta foderstaten påverkas av hull, arbete, ålder, ras, hälsoläge och vilket annat foder hästen får.
Om analysen visar 86 procent TS betyder det att ett kilo foder innehåller 0,86 kilo torrsubstans. För att räkna om ett behov av torrsubstans till faktisk fodervikt använder du följande formel:
- Ta hästens beräknade behov av torrsubstans i kilogram.
- Dela behovet med TS-halten uttryckt som decimal.
- Väg upp resultatet som faktisk mängd hö, hösilage eller ensilage.
Exempel: En häst behöver 9 kilogram torrsubstans per dygn och fodret innehåller 86 procent TS. Beräkningen blir 9 delat med 0,86, vilket ger ungefär 10,5 kilogram foder. Om samma torrsubstansbehov ska täckas med ett blötare foder blir mängden på vågen högre. Kontrollera därför alltid om analysvärdena anges per kilogram foder eller per kilogram TS innan du börjar räkna.
Energi och protein i perfekt balans
Omsättbar energi anges i megajoule, MJ, och beskriver den energi hästen kan använda från fodret. Energin påverkar framför allt om hästen håller, ökar eller tappar hull. En lättfödd ponny och en häst i hård träning har inte samma energibehov, även om de väger lika mycket. Ett energirikt grovfoder kan vara utmärkt för en tävlingshäst men för kraftigt för en lättfödd häst som går i liten eller ingen träning.
Smältbart råprotein, smb rp, är det proteinvärde som normalt används vid foderstatsberäkning. Protein behövs för muskler, vävnader, hud, päls och återhämtning. Det är inte tillräckligt att bara se hur många gram råprotein fodret innehåller, eftersom hästen inte kan utnyttja allt råprotein på samma sätt. Genom att jämföra smb rp med energin får du en tydligare bild av fodrets balans.
Kvoten räknas ut genom att dela antalet gram smältbart råprotein med antalet megajoule omsättbar energi. Om grovfodret innehåller 60 gram smb rp och 10 MJ per kilogram TS blir kvoten 6 gram smb rp per MJ. En kvot omkring 6 passar ofta vuxna hästar som varken är dräktiga eller digivande. Växande unghästar samt dräktiga och digivande ston har normalt högre proteinbehov.
| Hästkategori | Praktiskt riktvärde för kvoten | Att tänka på |
|---|---|---|
| Vuxen häst i underhåll eller lätt arbete | Cirka 5,5 till 6,5 g smb rp/MJ | Hull och arbetsnivå avgör den totala mängden. |
| Häst i högre arbete | Ofta omkring 6 eller högre | Muskelarbete, återhämtning och energibehov måste bedömas tillsammans. |
| Växande unghäst | Cirka 7 till 9 g smb rp/MJ | Protein och mineraler är viktiga för utveckling och skelett. |
| Dräktigt eller digivande sto | Ofta minst 7, ibland upp mot 9 g smb rp/MJ | Behovet förändras under dräktighet och är högt under digivning. |
Riktvärdena är inte en ersättning för en fullständig foderstatsberäkning. Ett grovfoder med hög proteinkvot kan ändå behöva kompletteras med energi, medan ett energirikt foder med låg kvot kan behöva ett proteinrikt tillskott. För en lättfödd häst kan ett mycket näringsrikt parti också behöva spädas med ett näringsfattigare grovfoder, så att hästen får tillräcklig tuggtid utan att bli överviktig.
Vanliga misstag när du räknar ut foderstaten
Det vanligaste felet är att blanda ihop värden per kilogram foder med värden per kilogram torrsubstans. Om energin anges per kilogram TS men mängden foder räknas som om värdet gällde det vägda fodret blir resultatet fel. Samma sak gäller protein. När du räknar kvoten måste protein och energi vara angivna på samma basis. Läs därför analysens rubriker noggrant innan någon siffra förs in i en kalkyl.
Ett annat misstag är att lägga till kraftfoder av gammal vana. Om grovfodret redan täcker proteinbehovet kan ett proteinrikt kraftfoder ge ett överskott utan att hästen får någon praktisk fördel. Det kan också göra foderstaten dyrare och förändra balansen mellan energi och protein. Börja alltid med att räkna på grovfodret. Lägg därefter till det som faktiskt saknas, i små mängder och med lugna övergångar.
Ha en enkel kontrollrutin i foderkammaren. Den minskar risken för att en ändrad balvikt eller ett nytt analysvärde går obemärkt förbi:
- Kontrollera vilket foderparti analysen gäller.
- Läs TS-halten och notera om övriga värden anges per kilogram TS eller per kilogram foder.
- Använd samma våg varje gång och kontrollera att vågen visar rätt.
- Väg grovfodret, inte bara kraftfodret.
- Skriv upp hästens vikt, hull, träningsnivå och aktuell fodermängd.
- Ändra en sak i taget när det är möjligt.
- Följ hästens träck, aptit, energi och hull under förändringen.
Analyser från olika skördar ska inte blandas utan eftertanke. Näringsinnehållet kan variera beroende på skördetid, växtslag, gödsling, jord och väder. Ett tidigare analysvärde är därför inte automatiskt användbart för en ny bal eller ett nytt parti. Vid tydliga förändringar i hull, prestation eller träck bör foderstaten granskas på nytt. Vid koliksymtom, återkommande diarré, kraftig viktnedgång eller misstanke om fång behövs veterinärhjälp.
Glöm inte mineralerna för skelett och prestation
En analys som bara visar energi och protein lämnar en viktig del av foderstaten okänd. Kalcium, fosfor och magnesium är centrala mineraler för skelett, muskler, nervfunktion och ämnesomsättning. Behovet är särskilt viktigt att bedöma hos unghästar, dräktiga ston, digivande ston och hästar som tränas hårt. Ett grovfoder kan vara välbalanserat när det gäller energi men ändå behöva kompletteras med mineraler.
Det är inte bara den absoluta mängden som spelar roll. Förhållandet mellan kalcium och fosfor behöver också vara rimligt. Ett tillskott som tillför mycket av ett mineral kan i vissa fall förskjuta balansen åt fel håll. Därför är det klokare att välja mineralfoder utifrån analyssvaret än att använda samma produkt till alla hästar i stallet. Kontrollera dessutom alltid innehållet på säckens etikett, inklusive vitaminer och dosering.
- Beställ mineralanalys tillsammans med energi, protein och TS när det är möjligt.
- Kontrollera kalcium, fosfor och magnesium innan du väljer tillskott.
- Jämför analysvärdena med mineralfodrets deklarerade innehåll.
- Räkna på hela foderstaten, inklusive kraftfoder, betfor och andra kompletteringar.
- Var extra noggrann för unghästar och ston med högre behov.
Kostnaden för en mer komplett analys kan kännas onödig när fodret redan är inköpt. I praktiken kan den ändå spara pengar genom att minska risken för felköp och onödiga tillskott. Enligt information om foderstatsberäkning för häst går det inte att bedöma behovet av mineralfoder på ett tillförlitligt sätt när mineralhalterna i grovfodret saknas.
Skapa trygghet i foderkammaren med enkla rutiner
En grovfoderanalys behöver inte vara svår att använda. Börja med TS-halten, räkna om hästens behov till faktisk fodervikt och kontrollera därefter energi, smb rp och kvoten mellan dem. Lägg till mineralerna och jämför sedan resultatet med hästens hull, arbete och livsfas. På så sätt blir siffrorna ett praktiskt beslutsunderlag i stället för en samling obegripliga värden.
Gör det till en vana att väga och räkna om när ett nytt foderparti börjar användas. Skriv gärna upp analysen och den aktuella foderstaten i foderkammaren, så att alla som sköter hästen följer samma plan. Använd analysen som en karta och hästens hull som kvittot. Om hullet förändras, om hästen tappar ork eller om magen reagerar, behöver kartan uppdateras. Små, genomtänkta justeringar ger ofta en tryggare häst, en stabilare stallrutin och lägre foderkostnader över tid.
